I alla tider har läsare och forskare undrat över de personer som figurerar i Shakespeares kärleksdikter. Kring förra sekelskiftet lade tidens två skarpaste pennor, Oscar Wilde och George Bernard Shaw, fram varsin teori i essäns öppna och generösa form. I det långa företalet till sin pjäs "The dark lady of the sonnets" (1910) diskuterar Shaw vem den mörka dam som de senare sonetterna är riktade till kan ha varit, medan Wilde i sin novellartade "The portrait of mr W.H." (1891) spekulerar över identiteten av den unge man som dikterna är dedicerade till, och som den större delen av dem tycks handla om. De två spirituella texterna, plus Shaws pjäs, har översatts av Ulf Liljedahl och nu för första gången sammanförts i bokform under titeln "Shakespeares älskade".